Mina år som tonåring

Idag fyller jag 20. 20! Jag slutar vara tonåring. Jag blir en stor flicka, inget barn längre. Det känns lite jobbigt, men samtidigt skönt. Tonåringsperioden har varit väääääldigt jobbig. Jag skulle aldrig vilja göra om det. Framför mig så har jag nu ett liv som vuxen istället, vi får väl se hur mycket bättre det är. För att "fira" min födelsedag så tänkte jag dela med mig av mina år som tonåring. Läs, njut, se hur jag förändrats och utvecklats och skratta åt gamla bilder. Det kommer jag göra.
 
13 år
Som 13åring började jag sjuan. För mig var det inte att börja högstadiet, för det gjorde vi på min skola redan i sexan. Så jag hade min klass och jag hade mina två vänner. Jag minns detta som tiden då man verkligen slutade leka på rasterna. Ingen ville spela king längre, ingen ville göra något roligt. Alla bara hängde, höll på med mobiler och snackade killar. Eller ja, killar var lite speciellt på min skola. Det var aldrig så att några var ihop - aldrig! De som pratade killar, de pratade om äldre killar, killar som jag inte kände till.Jag och mina två vänner, Jennifer och Rebecka, vi började hänga vid scoutstugan på rasterna. Vi grävde efter spik i eldstaden och hade rätt trevligt vill jag minnas.
 
Jag fick min mens våren innan jag fyllde 13. Under sommaren där när jag precis fyllt 13 så åkte jag på mitt livs gräsligaste sommarläger med scouterna där jag inte hade någon vän över huvud taget, mådde asdåligt och hade mens som bara läckte utanför bindan och allt var bara fruktasnvärt. Det var nog då som jag märkte hur oerhört känslig och ensam jag ofta känner mig som person, Och det hänger kvar, känslan av ensamhet.
 
Jag slutade med konståkning runt den här tiden, så detta var året då jag inte längre tränade fyra gånger i veckan. Jga gick upp lite i vikt, eftersom jag fortsatte att äta på samma sätt. Detta var även året då jag började bli intresserad av manga. Det var min kompis Jennifer som introducerade mig för Inu Yasha. Jag började läsa allt som getts ut på svenska och fanns på biblioteket, och jag började försöka måla lite själv också. Jag och mina vänner vi satte till och med upp en pjäs på scouterna med lite utvalda scener ur mangan Inu Yasha.
 
 
 
14 år
Det första som hände i mitt liv som 14 var att jag åkte iväg på scoutlägret Tricamp i Sverige. Det är ett saarbete mellan ett par kårer i Sverige, Holland och England. Lägret är vart tredje år och de olika länderna turas om att anordna det. Så detta året var i Sverige. Det var ett trevligt läger, trevligare än det året innan i alla fall! Efter lägret sov två Holländska tjejer hemma hos mig ett par dagar eftersom att alla utländska scouter skulle få uppleva Göteborg.
 
Jag började åttan och det var första året med betyg. Jag minns att hela klassen var helt nojjig över detta. Åttan var det värsta skolåret någonsin. Vi hade SÅ mycket läxor och uppgifter, helt galet. Jag fick bra betyg, jag har haft turen att ha lätt att lära in till prov och jag har föräldrar som kan sitta med mig med läxor hemma.
 
Detta var även året då jag konfirmerades. Religion... Jag skulle inte säga att jag är religiös, men jag är väl mer kristen än något annat liksom, jag vet inte... Hur som helst så konfirmerades jag. Jag och min kompis Rebecka som jag nämnt tidigare (vi bor i sama hus också, och delar mellannamn, hehe), vi gick i konfirmationen tillsammans. Det var ett bra gäng, speciellt alla ledare - de var jättebra. Vi hade ett par möten under helger, var på ett litet läger under höst- eller påsklovet och sedan så hade vi en veckas läger på sommaren och konfirmerades helgen efter det här hemma i kyrkan. Vi lekte mycket (väldigt mycket maffia) och det var mest roligt. Vår konfaledare är en sann Melodifestivalennörd, så vi fick se lite melodifestival. På konfirmationen spelade vi upp lite scener ur Bibeln på ett komiskt sätt. Som exempel så "Såg Jesus på dem med sin kärleksfulla blick." nån gång i texten, och då tog vår Jesus på sig ett par hjärtformade glasögon. Jag och min kompis från orkestern som också gick där, vi spelade ett stycke tillsammans. Hon på fiol och jag på cello. Jag hoppas det lät fint.
 
 
 
 15 år
Som vanligt besökte vi Bohus Fästning under Kungahälla medeltidsdagar (som har slutat nuuuu :'( ) och såg på gycklare, magiker och riddare. Jag älskar medeltidstillställningar, de är alltid så mysiga!
 
I början av nian åkte vi på klasresa. Till Polen. Närmare bestämt till Krakow. Anledningen var Auschwitz. Och det är nog någon av de värsta resorna jag någonsin gjort. Auschwitz. Behöver jag ens säga mer? Jag har sedan jag var typ nio varit väldigt intresserad av Förintelsen och 2WW. Läst massa böcker, sett massa filmer och kastat mig över allt som har med det att göra. För jag tycker det är så otroligt intressant. Men att komma dit på riktigt. Gå runt där. Med en klass som inte kan hantera det riktigt... Det var hemskt. Jag såg så mycket hemska saker, tänkte så mycket hemskt och mådde så dåligt. Grät floder. Jag skulle jättegärna vilja åka dit igen, utan en klass och bara insupa allt. Någon gång ska jag ta mig en Förintelsetur genom Europa. 
 
Vilket gymnasium ska du välja?? Vilken linje?? Du ska väl gå natur, du har ju så bra betyg?? Va, ska du gå teater??!! Nä, gå natur, det ger bättre förutsättningar!! Det finns så mycket att välja på... Kom till vår skola!! Nej, vår!! Jag blir galen!!
 
Usch alltså, gymnasievalet. Det var hemskt. Men jag ber er, försök att inte ta det så allvarligt, för det ÄR inte så himla seriöst som alla får det att verka. Precis som nationella provet. Alla stressar upp sig så och det blir en större sak än vad det egentligen är. När du ska välja gymnasium, välj det du vill välja. Har du ett mål att bli ditten eller datten, då ska du kolla upp vad du behöver för gymnasiekurser för att sedan kunna plugga vidare, men har du inget yrke du redan bestämt dig för - gör det du skulle tycka var roligt de kommande tre åren! För det är det det gäller. Inte hela ditt liv, utan de kommande tre åren. Du behöver göra något roligt för att orka med. Och nu när du för första gången får välja  - varför välja något du bara tycker är trist? Jag valde estet-teater och det är jag så otrloligt megasuperglad över. Hade aldrig orkat plugga det som jag tycker är tråligt (naturämnena) i tre år, aldrig någonsin att jag hade pallat med det. Så mitt tips - gör det DU vill!
 
På vintern så var jag på mitt första konvent. ConFusion i Göteborg. Det var... inte så kul som jag förväntat mig. Jag hade rätt tråkigt, jag hade liksom ingen som jag riktigt var med, och jag hade en lolitaklänning på mig som jag inte riktigt trivdes i. Jag vet inte, men det var ett första konvent och det var väl okej. Jag ville i alla fall åka på fler efter det, så det var ju bra. Jag åkte faktiskt på Uppcon, samma år. Det var lite bättre, lite större, men var fortfarande lite ensam. Hade min första cosplay på mig! Kyoko Mogami från en av mina favoritmangor Skip Beat. Är väldigt stolt över den cosplayen faktiskt. Sydde den i slöjden i skolan. Där har ni ett tips på hur man gör skolan roligare!
 
Sen var det skolavslutning och vi fick säga hejdå till klassen. Skönt, men lite sorgligt kanske. Jag vet inte, jag har jättesvårt att skiljas från saker - även om jag inte tycker speciellt bra om den. Som min klass, jag trivdes aldrig. Jag mådde inte bra där. Men ett par människor saknar jag faktiskt inte. Inte supermassa, men det hade varit trevligt att stöta på dem någon gång och prata lite bara.
 
 
 16 år
Nu börjar mitt liv ta fart! Det första jag upplever som 16åring är WSJ. World Scout Jamboree. Ett scoutläger för hela världens alla scouter som arrangeras i olika länder vart fjärde år. (Det är alltså ett i år i Japan, pågpår just nu faktiskt! Men man kan bara åka som deltagare en gång, så i år är jag för gammal och det var aldleles för dyrt för mig...) Det var i Sverige och jag åkte dit i grupp Fisk från Göteborg och tillhörde patrull Nemo. Det var ett gigantiskt läger och massa aktiviteter. Något sådant får man aldrig uppleva igen. Jag önskar bara att jag haft någon kompis med mig. Jag kände mig lite ensam. Jag hade inte superroligt när det inte var aktiviteter som pågick. Vi var där i två veckor, ungefär hälften av de veckorna regnade det. Men jag har fina minnen därifrån! Bland annat så träffade vi Kungen, var på en konsert med Europe, och mitt starkaste minne, det ska jag berätta om nu. Lägret började ungefär en vecka efter Breiviks dödsskjutningar på Utöya. Och det skrämde upp hela norden tror jag. En av de första dagarna på lägret, när alla deltagare (flera flera tusen) var samlade framför stora scenen så ordnades det med en tyst minut. Och det var så otroligt mäktikgt! Tänk er det, tusentals människor som står och gör scouthonören i total tystnad. Det hörs inte ett ljud förutom vinden och vi är så många människor. Det var fint.
 
Jag började gymnasiet! Otroligt härligt var det. Jag gick som sagt estet-teater på en skola som hete Fässbergsgymnasiet i Mölndal utanför Göteborg. Jag kunde inte varit mer nöjd. Klassen var fin, vi gick musik och teater blandat så vi hade de vanliga lektionerna tillsammans, och musik/teater separat. Vi var 10 personeri klassen (och sedan så åkte en till USA ett år som utbytesstudent, så i tvåan och framåt var vi bara 9). Den första föreställningen vi var med i var tvåornas julpjäs Nightmare before Christmas. På våren satte vi själva upp Mio min Mio som blev så himla bra! Jag spelade Mio och som sagt, det blev en underbar pjäs, vi var så duktiga!
 
Jag fick en massa nya vänner, två tjejer som gick i min klass, Charlotte och Ida blev de jag umgicks med mest. Även Charlottes pojkvän som hon skaffade sig under hösten, Valentin, blev en god vän. Vi hängde massa och vi var på "ungdomsgården" Hikari i Göteborg som har lite sådär... japannördtema. Det var en fin tid och vi gjorde mycket roligt tillsammans.
 
Jag var på mitt första lajv. Domen över Hjorvard, tillsammans med min kompis Moa som är en gammal scoutvän och orkestervän. Vi spelade ett gäng ungdomar som tytt oss till tjuveriet i våra små fattiga liv. Jag skulle gärna vilja lajva mer, men jag har inte hittat en bra grupp människor att lajva med riktigt än tyvärr...
 
Jag åkte på Uppcon även detta året. Det sista någonsin. Detta året var mycket roligare! Jag åkte med Charlotte, Rebecka, Moa och ett par andra. Meningen var att vi skulle gruppcosplaya från Inu Yasha, men det vart aldrig av. Men det var roligt ändå! Hade jättetrevligt verkligen. Jag hade börjat lära mig poia lite då också, så det höll jag på med en del.
 
Jag sommarjobbade på mitt första Sommarjobb. Kultursommarjobb i Göteborg. Vi spelade Djungelboken, en barnföreställning utomhus. Det var roligt, men lerigt och kallt.
 
 
17 år
Det bästa året i mitt liv. Utan tvekan. Jag börjar väl från början.
 
Precis efter min födelsedag så åkte jag iväg på Tricamp igen. Detta året i Holland! Jag åkte dit tillsammans med Moa, Rebecka och hennes pojkvän at the time, Philip. Vi åkte buss länge länge och jag hatar att åka buss och försöka sova där! När jag bara åker buss så kan det hända att jag somnar, men att försöka sova, det går bara inte. Där på lägret träffade jag min underbara fantastiska pojkvän. Julius. Vi hade en gemensam kompis (Valentin) började prata, umgås och vi föll pladask. Busade, skrattade och bara hade kul! Jag fick min första kyss under det lägret i ett tält sent på kvällen, asromantiskt. Själva lägret var också roligt och det var spännande att besöka Holland. Men det är så klart kärleken jag minns bäst, hehe. Strax efter att vi kommit hem från lägret blev vi officiellt ett par.
 
Under tvåan så hade vi ansvar för ettorna i vår julpjäs. Vi gjorde En Julsaga och jag spelat spöket Marley. Med ettorna kom massa nya vänner! Jag har alltid trivts bättre med ettorna än med min egna klass faktiskt. Valentin började om med gymnasiet där istället. Han och Charlotte gjorde slut. Charlotte och Ida började festa och konsumera alkohol och jag gled ifrån dem lite. Umgicks mer med Julius, Valentin och ettorna. Bland annat Klara och Julia. Under våren så skrev vi egna monologer. Jag blev väldigt stolt och nöjd över min. Den heter Mirabelle och handlar om Beatrice och hennes docka Mirabelle. Hon har precis eldat upp sitt hus, mördat sin styvmor och blivit ett spöke. Den, skulle jag säga, är en skräckmonolog. Asbra blev den!
 
Jag var på Domen över Hjorvard i år igen. Med Moa och Charlotte. Det var inte lika roligt som förra gången, men det var ändå mysigt. Jag sommarjobbade på Kultursommarjobb även detta året. Vi spelade Djungelbokenn igen, och detta året var jag Mowgly.
 
Jag hade ett trevligt år tillsammans med Julius. I början av sommaren så var vi på scoutläger. Ett litet den här gången med några få kårer från Göteborgsområdet. Valentin och Moa var också med. Det var ett jättemysigt läger med medeltidstema. Jag fick mysa massa med Julius, vi ordnade roliga aktiviteter för de yngre och allt var bara härligt och underbart fantastiskt!
 
 
 18 år
Jag firade min födelsedag med ett klassiskt barnkalas! Bjöd alla mina bästa vänner, hade maskeradtema och vi lekte lekar och hade jätteskoj! Jag vet alla som firar sin 18-årsdag med att supa ner sig på krogen typ... jag vill bara tipsa om att detta är så mycket roligare, plus att du kommer ha minnen för livet - inga minnesluckor garanteras. Fiskdammen är ju också ett plus.
 
Vi åkte till medeltidsveckan på Gotland med familjen. Det vat roligt, vi hade aldrig varit där förut. Jag tror dock att jag hade haft roligare om jag åkt med kompisar. Visst, Moa och Charlotte var där, men jag var ändå bunden till familjen. Som 18åring vill man ändå börja ta distans till sin familj och skapa sitt eget liv på riktigt. Hur som helst så var det roligt! Jag testade att spela säckpipa, dansa Stolthet&Fördom-dansen, såg på Corvus Corax och Trix. Kan rekomendera attbesöka Medeltidsveckan någon gång!
 
Några veckor in på hösten så gick mitt liv sönder. Julius gjorde slut med mig. Av vilka anledningar behåller jag för mig själv, men så var det. Problemet var att han fortfarande älskade mig (och jag honom såklart). Och vi fortsatte ses, och vi lyckades alltid typ börja kyssas, fast vi var inte ihop och allt var bara fel och dumt och hemskt. Jag blev deprimerad. Jag slutade äta. Jag började självskada. Trean var det värsta året i mitt liv. Jag mådde så dåligt och jag var borta minst en vecka varje dag från skolan, för att jag inte orkade. Jag fick ständiga ångestattacker och jag var så långt ner i depressionshålet man kan hamna utan att tankar på att ta livet av sig börjar kännas realistiska.
 
På våren började jag bli lite bättre, men bara lite. Jag var fortfarande deprimerad. Mina vänner förstod inte. Enligt dem så kommer man över en pojkvän efter ett tag, jag gjorde aldrig det. Jag gled ifrån dem och var väldigt ensam, väldigt ledsen och väldigt... ja. Väldigt väldigt nere. Men jag klarade skolan! Jag är så jäkla stolt över mig själv att jag stod ut. På Alla hjärtans dag (som var hemsk!) upptäckte jag Mugglis och det räddade mig lite. Jag fick en plattform där jag kunde prata med folk och skriva av mig. Jag startade min youtubekanal och jag började se lite ljus igen.
 
På våren där så spelade vi pjäsen Hänga ut av Sara Kadefors. Jag tyckte inte alls om pjäsen i början. Jag tyckte inte om karaktärerna (typiska tonårstjejer) och sådär... Men ju mer man jobbade med den, desto mer började jag tycka om den. Och jag kom väldigt nära min karaktär  Claudia till slut. Det gäller att hitta saker man har gemensamt. 
 
Under trean så jobbar man med något som kallas gymnasiearbetet. Det är ett stort projekt som ska ha något att göra med linjen man går. Jag valde att jobba med en karaktär, sy kläder och åka på ett lajv. Så jag åkte på lajvet Suffragett som handlade om kvinnornas rösträttskamp i Sverige. 1918. Det var jätteroligt!
 
Jag var på bal och tog studenten. Balen var härlig och min klänning var oerhört vacker om jag får säga det själv. Mamma sydde den, och jag kände mig finare än jag någonsin gjort förut. Dock så hade jag önskat att jag fick spendera dagen tillsammans med Julius... Studenten var en knasig dag! Man gick upp och gick på champagnefrukost, grät i skolan, åt mat, lyssnade på tal, sprang ut, fick saker runt halsen, åkte lastbilsflak, firade med tårta och fick presenter. Märklig men härlig dag. 
 
På sommaren så blev faktiskt jag och Julius ihop igen. Och det kändes så underbart, som ni säkert förstår. Vi hade ett Harry Potter -maraton, Satt ett helt dygn framför TVn, haha. Och vi besökte utställningen som var i Norrköping! Jag var så lycklig! Jag åkte på Multicon också, och det var superroligt. Det bästa konvent jag varit på. Jag missade cosplayhalabalot dock och det är jag ledsen för än idag. Jag var tvungen att åka hem för jag fyllde år dagen efteråt...
 
 
 19 år
Jag och min familj åkte på storsemester genom Storbrittanien. Edinburgh med Pandor och slott, Loch Ness, Hogwartsexpressbron, Alnwick Castle (där scener ur Harry Potter och Downont Abbey spelats in), Cardiff med Doctor Who-utställning, Oxford med Harry Potter-inspelningsplats-utställningsrundvandring och London, men Harry Potter Studio Tour, Sherlockmuseum, The Globe, shopping, och konsert. Så det var en fin semester! Mådde dock inte så bra för jag hade hemsk PMS och mensvärk hela resan. Men jag har så många fina minnen och jag köpte så mycket fina saker, haha!
 
Jag började på Folkhögskola i Molkom. Läste skådespelarlinjen för film och teater. Något jag trivts jättebra med. Underbar klass, jättebra lektioner och utbilning. Det var helt enkelt ett jättebra skolår! Dock så var själva internatboendet inte lika bra... Förutom att köket inte funkade (för att folk snodde saker av varandra) så hade jag jättesvårt att bo där. Jag hatar att vara långt ifrån Julius och nu var det fyra timmar, plus att det var svårt att få till helger att ses på. Jag är ganska... avundsjuk och uppmärksamhetskrävande. Han är dålig på att höra av sig... På höstlovet gjorde han slut igen. Han tyckte inte att vårt distansförhållande funkade. Så jag föll ner i min depression igen, dock inte lika djupt som förra gången. Skolan räddade mig en del, jag kunde gräva ner mig i manus och repetitioner. 
 
Våren var härlig. Vi gjorde roliga saker i skolan och jag och Julius kom närmre och närmre igen. Förutom att vi hade ett stort gräl där jag seriöst trodde att vi aldrig någonsin skulle se varandra igen och jag trodde att han skulle ta sitt liv. Det var hemskt. Men det varade bara en vecka, sedan hörde han av sig igen och allt var lugnt. Han kom till Molkom och hälsade på, och det var så mysigt! Där och då så blev vi tillsammans igen.
 
Året på Molkom närmade sig sitt slut. Vi var på teaterfestival i Malmö och vi grät massa på skolavslutningen. Det var jobbigt att säga hejdå. Man visste liksom inte vilka som skulle komma in i tvåan och om man någonsin skulle ses igen. Jättehemsk dag. 
 
Jag fick sommarjobb som värvare för Röda Korset. Jag åkte på Multicon. Kände mig dock lite för gammal för att ha roligt där, speciellt när jag åkte utan kompisar. Jag jobbade och umgicks massa med Julius. Och jag började gå till en psykolog för att träna bort min fobi för maneter. Jag jobbar på det, men det är svårt och jobbigt...
 
 
Och detta mina vänner, detta var mitt liv som tonåring. Idag fyller jag 20 och mitt liv som vuxen (ish) börjar. Vad för det livet med sig tro? Till hösten blir det antagligen Molkom, för jag kom in i tvåan, Men jag är jäkligt orolig över hur det kommer gå för mig och Julius om jag flyttar dit igen... Men nu ska vi inte deppa, det är min födelsedag! Jag mår bra och livet är härligt!
 
Grattis Mirjam!