Jag har fortfarande inte badat något i år! Jag är riktigt besviken på mig själv nu. Så många veckor av sommar har redan gått och jag har inte ens doppat tårna. Fingrarna har jag doppat i en sjö, men det räknas knappast. Runt den här tiden varje år började simskolan när jag var yngre. Simskolan gick jag i vädligt länge - inte för att jag inte lärde mig simma, utan för att jag tyckte det var så roligt att ta alla märken! 

 

Simskolan jag gick i använde sig av livräddningssällskapets simmäken (alltså, alla livbojar och liknande). Jag har tagit (om det inte kommit till några nya jag inte känner till) alla märken utom elitbojen, ett antal av kilometermärkena och årets somborgarmärke. Jag älskar simmärken och jag älskar att simma, livrädda och allt sådant som hör till!

 

Det enda jag inte gillar är min manetfobi som ställer till det för mig. Jag kan knappt vara i vattnet alls utan att ha alla muskler på helspänn och leta med blicken över allt efter något rödorange. Riktigt irriterande - och farligt. Det är lätt att frå kramp om man spänner sig så mycket som jag kan göra. Jag vågar heller inte simma långa sträckor utan brygga bredvid - allra minst ensam. Min manetfobi är verkligen jobbig och den har gått överstyr.

 

I år har jag ett simmärke att ta (om jag inte bestämmer mig för att ta guldbojen igen). Simborgarmärket. Min tioårs-simning blir det i år! Kul va? Jag hoppas bara att jag alls klarar att simma så långt... Jag borde verkligen söka hjälp med min fobi. Jag vet att jag borde det. Det är inte speciellt kul att ha det såhär.

 

Men trots min fobi så älskar jag att bada i havet och sommaren blir inte riktigt sommar förrän jag har tagit årets första dopp. Tror nog det börjar bli dags för det snart!