Redo att fara

Allt som ska ligga i väskorna ligger nu i väskorna. Imorgon beger vi oss av till Alnwick, det ligger i England. Där ska vi sova i två nätter och besöka slottet de använde i några scener av Harry Potter-filmerna. Jättespännande! Hoppas jag börjar må lite bättre nu bara. Jag har fått lite misstankar om att jag lider av en sjukdom (förutom någon form av depression), angående min mens. Känner igen mig i de mesta "kriterierna" för sjukdomen. Kanske värt att kolla upp det? Borde verkligen boka en tid på UMO när jag kommer hem... Problemet är ju bara att jag åker till Molkom en vecka efter min hemkomst. Borde jag istället vända mig till Karlstads UMO då? Eller? Hmm...

Aja, jag borde egentligen försöka sova snart. Idag har jag inte gjort mycket. Det bästa som hände mig var att jag fick se en vild utter i vattnet. Döpte hen till Otto. Hela dagen har gått åt till tänkande och ångest. Det enda jag vill är att få prata lite med honom, få det bekräftat att jag inte är hatad. Men han svarar inte - som vanligt. Orkar inte.

Just nu sitter jag i min stoooora säng och ser på ett dåligt program på TV. Tror det är Big Brother? Ingen aning om vad det går ut på, det är bara massa folk som pratar om och med varandra... Ganska kasst. Men det är reklam, sport eller nyheter på de andra kanalerna. Nyheterna är intressanta, men de får mig att  må ännu sämre och det är ändå bara samma saker om och om igen. Jag vet redan att det är kris i Gaza. Och det är hemkst. Och hade jag varit allsmäktig hade jag gjort något åt det. Men det är jag inte. Det enda jag känner att jag kan göra är att gråta och göra illa mig själv i frustration över mänskligheten. Och det känns inte som en lämplig sak att göra.
 
Vi hörs kära kramgoa små saker!
 
Önskar jag var en koala... Bara sitta helt neddrogad hela dagarna... Inga bekymmer i hela vida Australien!
 


Liknande inlägg

Kommentera här: